De högerkristna och Giuliani

Ett slutet möte i Salt Lake City för en dryg vecka sedan har väckt stor uppmärksamhet. Vid detta möte ska några av de framträdande ledarna inom vad som (ofta lite nedsättande och väldigt svepande) brukar kallas den kristna högern (eller de högerkristna) ha kommit fram till att de ska backa en tredjepartikandidat om Rudy Giuliani vinner det republikanska partiets nominering som presidentkandidat. Detta främst för att Giuliani inte ställer upp på det hårdnackade motstånd mot aborträtten som dessa grupperingar ser som en avgörande fråga, liksom hans familjebakgrund och motstånd till ett konstitutionellt tillägg som skulle omöjliggöra giftermål mellan personer av samma kön. (NY Times-artikel)

De högerkristna skulle alltså kunna bryta med det republikanska partiet, som de tämligen entydigt har stött åtminstone sedan Ronald Reagans dagar. Den första reaktionen från mig och många andra var att det här bara var ett skrämselskott, avsett att få fram en annan republikansk "front runner" genom ett slag mot Giulianis image som den mest valbare i det republikanska startfältet. Konsekvensen av att verkställa hotet skulle dels kunna bli att denna grupp skulle förlora det mesta av det (ofta överskattade) politiska inflytande de har, dels att Hillary Clintons chanser att erövra presidentämbetet skulle öka, vilket dessa grupper knappast kan vilja. De skulle kort sagt skjuta sig själva i foten.

Å andra sidan finns det faktiskt viss logik i ett sådant agerande, även om det innebär ett högt spel. Genom att stödja en tredjepartikandidat och därmed hjälpa fram Hillary Clinton till Vita huset, kan dessa grupper visa att de inte kan ignoreras av republikanerna. En seger för Rudy Giuliani skulle visa att republikanerna inte behöver spela på den evangelikala högerns planhalva för att vinna val. Med denna logik blir Hillary det minst dåliga alternativet.

James Dobson från Focus on the Family, en av de evangelikala ledare som deltog i Salt Lake City, sade på FOX News för några dagar sedan (YouTube-länk) att: "om Rudy Giuliani vinner, då säger jag dig, då är pro-life och pro-family-rörelsen över. Den är borta. Om det blir Hillary, så dålig som hon är, då blir det en mobilisering för att bekämpa vad hon försöker göra. Om han [Giuliani] blir vald av konservativa och av dem som är pro-life och pro-marriage och pro-family, då är jag rädd att vi aldrig återhämtar oss."

I slutänden är dock mitt tips fortfarande att de flesta i dessa grupper håller för näsan (som Dobson uttryckte det) och röstar på Giuliani i november 2008, om han blir republikanernas presidentkandidat. Detta även om en tilltalande tredjepartikandidat mot förmodan träder fram. Risken för republikanerna är att många på denna vanligtvis ytterst aktiva och röstningsbenägna flank stannar hemma på valdagen, vilket kan få stora konsekvenser om valet blir väldigt jämnt. Hela den här historien tycks visa att inte så få i dessa grupper just nu känner sig åsidosatta och marginaliserade, vilket inte bådar gott för deras aktivitet när den egentliga valrörelsen drar igång.

Bloggaren Jay Cost menar dock att hela den här uppvisningen nog egentligen bara handlar om att billigt och effektivt upplysa främst evangelikala väljare runt om i USA om att Giuliani är för aborträtten, något många av dem ännu inte vet. Med denna upplysning hoppas de att Giulianis ledning i opinionen inför primärvalen ska undergrävas och en annan kandidat ska kunna överta ledartröjan. Frågan är bara vem Dobson och andra tänker sig ska göra det? Den som ligger bäst till är förstås Mitt Romney, men även han har haft problem med den kristna högern. Han står dock i några avgörande frågor närmare dem än Giuliani, åtminstone efter att han för något år sedan gjorde en helomvändning i abortfrågan.

Rudy Giuliani har givetvis hela tiden varit medveten om att han har vissa problem med dessa grupper, vilket han försökt hantera genom att bl a lova dem vad de helst vill ha: konservativa domare i Högsta domstolen. Han har också gått med på att senare denna månad tala inför The Family Research Council, en av de grupper som företräder de högerkristna. Liksom med hans framträdande inför NRA häromsistens, hoppas han uppnå acceptans hos dem, även om han aldrig lär bli älskad av dem.